.

Ja ibland kan jag få en underlig ångest när jag tänker både på
dåtid, nutid och framtid.

På alla misstag man gjort här i livet och jag som kan vara en
väldigt långsint person kan fortfarande gräma mig över sånt
som är gammalt och oföränderligt. Men jag lyckas av någon
anledning inte kunna släppa det.  Har även sårat en del
människor och detta kan gräma mig allra mest. Speciellt
eftersom jag har ett samvete som hade räckt åt hela världen.

Sedan har vi då nutiden. Alla beslut som jag tog i dåtiden
som har gjort mitt liv till det som det faktiskt är (en salig röra
ibland). Är det rätt det jag gör med mitt liv nu, är det rätt att
plugga? Är det rätt att känna så för en viss person trots allt
skit? Är det rätt att tänka och tycka så som jag gör? Många
frågor och få svar...

Sist men inte minst, the future. Kommer jag att trivas med
mitt yrkesval? Kommer det vara värd en studieskuld på en
kvarts miljon? Kommer jag träffa den rätte som får min mage
att bubbla, mina ögon att tindra, mina läppar att le och mitt
hjärta att älska? Kommer allting jag drömt om slå in eller
kommer det bara vara en massa ouppnåeliga drömmar?